Scrubs

Alltså jag ser löjligt mycket fram emot att ha scrubs på mig första gången, alltså sjukhuskläderna som läkare och sjuksköterskor har. Det är på nåt sätt då man verkligen är på väg. Apropå Scrubs så är vi inne i en sån period nu, vi har snart kommit igenom alla säsonger. Har ju sett den några gånger innan men den tåls att ses om…

 

e306562bc1cd30e81c350dbc7510f06e 7ee413040284120e5256b6c11305c821

Födelsedagsmiddag

Min käresta fyller idag 25 år, och vi har precis kommit hem från en mysig födelsedagsmiddag med hans familj. Tyvärr så misslyckades han med såsen och jag med efterrätten, men det blev gott ändå… Tog inte en enda bild, såklart, för min mobil var död. Men ni får en bild på min sötaste sambo ändå!

Pinterest

Jag älskar Pinterest! Jag vet inte riktigt hur man ska förklara sidan, men man hittar saker man gillar och sparar dem. Gå in så får ni se själva… Det kan vara inspiration till boken, tatueringar, snygga män och kvinnor, fina foton eller inspiration till egna photoshoots. Man kan gå från att ena sekunden bli tårögd över ett citat till ”åååhhh ICE CREAM CUPCAKES YUM”.

Här är lite av mina bilder som jag ”pinnat”.

1dc45f7fee657e6cdf570511f407703e a80df8ab1e0aa5b01595deb2925f88f7 15747fd5b3983870c970c1b2606a6ea9 6df3fded90be37a7eedb2c4b605e56e3 e3a55d069c8012be17959b2ad8f8db74 542fff015039df86821ceda9ef93aaf1 OLYMPUS DIGITAL CAMERA

Mitt i flytten – flyttips

Som ni kanske förstår från detta inlägget, så är vi mitt uppe i flytt nu. Jag har självklart tid att blogga dock medans Mattias packar!
Här kommer dock lite tips för att göra det lättare. Detta är vår 6:e flytt tillsammans så vi börjar bli proffs…

1. Förråd eller lägenhet?
Flyttar ni till lägenhet som har förråd i källaren är det enklast att kategorisera lådorna i åtminstone dessa  två kategorier. Använd färgglada lappar på lådorna så alla som hjälper till hänger med – märkta med orange lappar ska direkt till förrådet och behöver inte ta upp onödig plats i lägenheten.

2. Skriv innehållet på lådan!
Äsch, det är inte så noga, tänkte vi. Hm, jo, det var det visst. Att leta igenom 7 kartonger efter stekpannan är inte kul, särskilt inte när den ligger i den åttonde lådan märkt ”vardagsrum” för det var där den passade. Nu behöver ni kanske inte skriva en full innehållsförteckning, men det är rätt bra att skriva ”torrvaror”, ”kastruller, stekpannor” och ”tallrikar och glas” på istället för ”kök” på alla som hör hemma i köket. Sparar mycket tid när man packar upp!

3. Fyll upp en tung låda med lätta saker
Ingen vill lyfta en låda fylld med böcker – antingen kommer ryggen eller lådan gå sönder. Fyll den tills du känner att den är lagom tung och lägg en kudde överst.

4. Lägg inte en stor plasma-TV ner!
En plasma-TV över 42″ ska inte ligga ner, men dubbelkolla gärna på originalkartongen till TVn om du har kvar den (annars googla). En stor TV-skärm som ligger ner kan svikta och vibrera när man kör och därmed gå sönder. Inte kul att komma fram till det nya boendet och upptäcka det…

5. Packa ner köket
Det är alltid en svår bit, för man vill ju ofta äta varje dag… Vi är bara två, så vi sparar två tallrikar som vi vet att vi ändå kommer slänga, sen har vi plastbestick och plastglas. Det gör att vi kan packa ner en stor del av köket, alla glas och tallrikar. De allra sista dagarna kan man få leva på hämtmat ändå…

6. Använd en bra tejp
Underskatta inte tejpens kraft! Den ska hålla ihop alla lådorna och har man en dålig tejp så kommer alla gå upp och det blir ett stort frustrationsmoment…

Budapest

Visserligen är jag resesugen som attans (hade gärna åkt en sväng till mamma…), men inlägget handlar mer om musik än om den faktiska staden Budapest.
Här är en låt jag lyssnar på riktigt mycket nu, mysig video och mysig låt.

 

JAG KOM IN

Ja, nu publicerar jag det rätt sent, eftersom jag inte vart inne på bloggen på ett bra tag. Men den 10 juli fick jag antagningsbeskedet jag väntat på länge – antagen till läkarprogrammet på Karolinska Institutet! Lyckan är total. Så nu är lägenhet i Stockholm fixad och flyttlasset går om en vecka. Så himla spännande!

Jag kom in via något som heter PIL. Det är en alternativ intagningsmetod som Karolinska har, som består av ett prov och två intervjuer. För att få göra det första provet, ett begåvningsprov, måste du ha runt 1,3-1,4 på HP. Jag var uppe i Stockholm i våras och skrev det, en upplevelse som inte gick helt problemfritt. Jag och Mattias åkte skulle åka upp dagen innan och sova över på hotell. Någonstans mellan Borås och Ulricehamn kommer jag på att det är bra att dubbelkolla mailet – bara att det inte ligger kvar i mobilen. Jag vet alltså inte min kod (som man har istället för namn), jag vet inte var eller när provet är (svagt minne av klockan 9 dock) och jag vet inte vad jag ska ha med mig. Paniken bubblar inom mig och jag ringer PIL-ansvariga med en gång. Nope, inget svar – stängt för dagen. Skickar iväg ett mail och hoppas på svar, men vänder samtidigt bilen. Hinner komma igenom Borås då jag får ett mail med min kod – puh! Vänder om bilen igen. Inser att jag fortfarande inte vet plats, tid eller vad jag ska ha med mig, men tänker att det borde inte vara för svårt att luska ut. Vi kommer fram till Stockholm och jag inser att den informationen var svårare än jag trodde… Får dock genom ett forum reda på tid och vad jag ska ha med mig. Passfoton med personliga koden på baksidan, jaha! In till Stockholms centralstation och ta foton. Nästa morgon var vi uppe tidigt för att luska ut var det kan vara någonstans – vet att det är Solna och inte Huddinge men inte mycket mer. Hittar rätt tack vare hjälpsamma medskrivare och ansvariga – har inte oroat mig minsta lilla för själva skrivandet, eftersom jag oroat mig över att ens komma rätt i första hand… Allt löser sig och provet är kul att skriva. Man skriver även en levnadsbeskrivning där man skriver om vem man är, varför man vill bli läkare osv, som ett underlag till intervjun om man kommer vidare.

Några veckor senare kommer intervjukallelsen. Åh gudars vad glad jag blev! Eftersom det var första gången jag skrev testet trodde jag verkligen inte att jag skulle komma vidare. Cirka 400 skriver begåvningstestet och ca 160 personer går vidare till intervju. Sen att begåvningstestet är lite som ett IQ-test och jag inte hade övat något och ändå fick bra resultat, det kändes ju inte helt dumt det heller!

Veckorna gick och snart var det dags för intervjuerna. Jag fick med mig pappa som stöd upp, vi åkte upp samma morgon. I princip hela bilfärden upp diskuterade vi vad jag skulle svara på frågor som kunde komma upp, så jag inte behövde fundera så mycket under intervjun utan var säker på mina svar. Skitnervös satte jag mig i väntrummet och kallpratade med några andra som verkade kolugna. Först fick jag träffa en man i kanske 40-50 årsåldern som var narkosläkare och även lärare på skolan. Han var supertrevlig och frågade mig ganska tidigt vad mina svaga sidor var – och sen vände på det senare i konversationen! T.ex. när jag sa att jag hade ett visst kontrollbehov, att jag gillade att bestämma och i t.ex. grupparbeten hellre gör mer själv än att någon annan inte gör det tillräckligt bra (enligt mig). Efter en stund pratade vi om att observera och hur det fungerat när jag vart ny på en arbetsplats, och då sa jag att jag känner mig bekväm med att andra bestämmer, och då sa han ”Där ser du! Du har inte alls så mycket kontrollbehov.”. Jättemysig! Det kändes jättebra med honom, även om han mot slutet tipsade mig om andra sätt att komma in, t.ex. söka mig utomlands…
Den andra var en yngre kvinna, runt 40 kanske, som jobbade med psykologi, även hon som lärare. Hon hade tuffare frågor, och såg mer fundersam ut när jag svarade, men även hon var jättetrevlig. Gick från intervjuerna med en bra magkänsla, även om jag var övertygad om att hamna precis under antagningsgränsen.

Sen började väntan. Denna oliiiiidliga väntan! Tiden har aldrig gått så segt som fram till 10:e juli. Dessutom skulle beskedet komma ”på eftermiddagen”… När är det liksom? Från nio kollade jag mobilen konstant. Runt ett-tiden fick jag det fantastiska svaret – ANTAGEN! ÄNTLIGEN!

10525953_10153208003265931_8985359787222643312_n
Började skaka och eftersom jag var på Gotland (jobbade) fick jag ringa runt till alla med kass täckning.  ”Jag kom in!” ”VA? JAG HÖR DIG JÄTTEDÅLIGT” ”JAG KOM IN” ”GR..KUL…JAG…” ”VAAA?!”, osv… Sen dess har jag fattat det ibland, ibland inte. Det går i vågor från att kännas verkligt till overkligt. Men oj vad kul det ska bli! Jag hoppas jag kan blogga undertiden också. Drygt ett månad kvar till terminsstart!